nooffence

Jag har under veckan som gått fått klagomål på att mina skönhetstips inte är hälsosamma och att de inte fungerar om man vill se bättre ut. Detta avfärdar jag bestämt och jag har även utfärdat en fatwa över de som klagade. Jag skulle också gärna vilja bevisa vad som kan hända om man inte följer mina tips och därmed också göra det klart för alla att de är väldigt hälsosamma.

Såhär kan det gå om man inte följer tips nr 1,2,6,7 och 12. Alltså ät vad du vill när du vill, börja gärna dagen med godis, det viktigaste av allt: motionera ALDRIG, kom ihåg: glass = yoggi och chips = knäckebröd och drick inte för mycket vatten, då sköljer du ur viktiga mineraler från kroppen utan håll dig till läsk, juice, saft, öl, vin eller sprit:

Såhär kan det gå om man inte följer tips nr 8, alltså klipp dig när din frisörkompis säger att det är dags:

Såhär kan det gå om man inte följer tips nr 4, tvätta aldrig av dig ditt smink:

Såhär kan det gå om man inte följer tips nr 9, alltså sminka dig inte om du inte absolut måste/gärna vill:

Zlatan måste klippa sig!





Men det är lite fuskigt tycker jag för de som gillar fotboll har ju alltid något att göra. Alltid. Det visas ju verkligen alltid fotboll på tv. Och det är så jävla tråkigt att kolla på.

Mitt livsverk!

FÖR TÖNTAR:

Jag vill gärna dela med mig av lite skönhetstips som jag följer för att få den rätta looken. Jag har följt de här i något år nu så ni får inte ge upp om det inte ger resultat direkt. Hoppas de ska funka för er också!


* Ät vad du vill, när du vill
* Börja gärna dagen med godis
* Tvätta håret max 2 ggr/vecka
* Tvätta aldrig av dig ditt smink
* Borsta håret max 2 gånger i veckan.
* Det viktigaste av allt: motionera ALDRIG!
* Kom ihåg: glass=yoggi och chips=knäckebröd
* Klipp dig när din frisörkompis säger att det är dags
* Sminka dig inte om du inte absolut måste/gärna vill
* Färga håret med hårfärg som kostar 11:50 SEK (£ 1)
* Se till att inte använda inpackning men gärna ett balsam för 11:50 SEK (£ 1)
* Drick inte för mycket vatten, då sköljer du ur viktia mineraler från kroppen utan håll dig till läsk, juice, saft, öl, vin eller sprit.

Om du följer de här enkla råden kommer du inte bara att bli snyggare utan mycket lyckligare också!

Om du vill ge dig själv en självförtroendeboost rekommenderar jag också att du omger dig med riktigt bra vänner som får dig att må bra. Tyvärr kan jag inte ge några tips på sådana. Dock har jag några riktigt bra om du vill få igång motivationen att börja ta hand om sig själv. Exempel: Svante till Beata - "ärligt nu, jag tycker verkligen inte att du är attraktiv någonstans"

Jag tänkte börja dagen med att berätta att nu har det hänt! Jag drömmer på engelska! Men det är bara svenskar som är med i drömmarna så Svante och Gustaf pratar engelska till exempel, fast det känns inte ett dugg konstigt.

Sen ska jag visa en cool grej, detta är en illusionistkonstnär som målar i rum och på förmål. Han har alltså inte ställt upp massa ringar utan han har bara vetat exakt på vilka föremål i rummet han ska måla för att det ska se ut så.

Idag har jag varit på mitt jobb, jag började kl 8 så det betydde att jag behövde vakna tidigare än jag gjort på över en månad. Jag klev upp 07:38 eftersom det inte ens tar en hel låt på ipoden att gå till jobbet.

Tråkigt nog behövde jag öva på att göra kalla drycker idag så som dubble chocolate frappe, dubble chocloate banana frappe, strawberry frappe och frappuccino som jag sedan fick dricka upp själv. Men jag tog hem strawberryn till min hemmafrau.

Sen kom jag att tänka på en sak som Steven sa till mig en gång;
du som inte tränar och äter hela tiden, tänk att du inte har gått upp mer ändå..

Eller som David sa;
det finns ju ingen som ser sig på en frukostbuffé som inte tror att du har bulimi..

Tänk egentligen vad jag kan!

Jag undrar hur många kalorier själv jag
innehåller! Fattar ni hur intrerssant det är,
merparten av mina läsare gör det for sure!

I New York och sen här i Brighton så har jag sett en spännande sak. Det är nämligen så att det finns bänkar som är tillägnade vissa personer. Det är inga kändisar utan helt vanliga medborgare som har dött.  Jag vill gärna tro att de personerna brukade sitta på de här bänkarna. Dessutom tror jag att det bara är nice personer som får bänkar tillägnade sig själva.

Det har vuxit fram en liten avundsjuka i mig, jag vill också ha en bänk! Det går bra att dela den med någon, det vore faktiskt nästan att föredra. I så fall vill jag dela den med David som jag tror förstår vad jag menar med det här med bänkar.

Igår skrev Beata på sin facebook att hon hade fått utseendet och jag hade fått starta en blogg. Såhär ligger det egentligen till, jag fick utseendet. Det är därför jag är kompis med Beata, så att jag ska kunna säga "ålder före skönhet" om vi till exempel krockar i en dörröppning. Men även fast Beata inte drog högsta vinsten i den genetiska lotteriet så blev det ganska bra ändå, hon fick ju en sångröst. Hon har spelat in lite låtar så jag föreslog att hon skulle starta en myspace och lägga upp dem på

"om du springer runt cricketplanen i bara trosor" fick jag som svar.

och gör mig en tjänst och lyssna och njut
annars vet i fan om det var värt besväret

Ibland har jag verkligen tur! Jag har nästan alltid tur i spel, i alla fall ofta! Jag har vunnit på lotto, triss och bingolotto och allt sånt. Inte alltid mycket men jag har ändå vunnit 1000 kr på bingolotto, presentkort på massage, så vann jag en bil en helg med full tank en gång så jo, jag vinner en del stora grejer med. Sen får jag alltid yatzy när jag spelar yatzy och ibland flera gånger, om det är i femmor eller sexor och allt annat är fullt så sätter jag det på chansen som jag ändå aldrig brukar behöva. I Monopol brukar tärningarna visa det jag vill och jag får oftast bra chanskort. I skitgubbe brukar jag få tior och tvåor på de hemliga korten. 

Ibland går jag in i affärer och ser saker jag vill ha men som är för dyra. Sen efter en vecka eller två så går jag tillbaka och då är exakt de sakerna på rean. När jag inte kunde komma hem från Hultan så hade Frida en extra plats i bilen. Jag hittar jätteofta pengar på marken och en gång kom det fram en man till mig och sa att han var från tyskland och gav mig en 50-lapp.

Det händer riktigt ofta att det börjar spöregna precis när jag har kommit innanför dörren men den kanske allra bästa saken är när jag är och handlar. Om det är en milslång kö och jag vill dö så öppnar det nästan alltid en ny kassa som jag blir först i, det älskar jag mest. Jennifer brukar säga att jag är förföljd av tur så det kanske är så? Inte vet jag men jag gillar det! 

Allt går sönder, till och med mitt läppstift gjorde det i lördags.
 

Men nästan hela tiden har vi det himla fint här i Brighton såklart!

Nu är det kokta fläsket stekt. Mrs Robinson, tidigare nämnd med diverse öknamn här i bloggen har verkligen skitit i det blå skåpet. Århundradets bittraste kvinna har gått till hyrsföreningen och sagt att vi ska ta in gäster i lägenheten som vi inte får ha här. Detta fick jag veta genom ett samtal med vår hyresvärd tidigare idag.
Detta är taget helt ur luften och kan orsaka problem både för oss och för de som äger lägenheten eftersom de kan bli av med sitt tillstånd att hyra ut det och då blir vi hemlösa.

Men är det krig du vill ha, Mrs Robinson så är det krig du ska få. Jag säger som mamma sa till pappa i samband med skilsmässan; du ska inte bråka med någon som är smartare än dig själv.

Sov med ett öga öppet, Mrs RobinFUCK!

Eftersom det är storm här, havet har slukat upp hela stranden och regnet öser ner så har jag och Beata en innedag idag. Beata drog igång vår Simsfamilj som ju består av Beatasjälv, mig, Herman, Linus och Steven. Eftersom vi bara ligger med varandra hela tiden, särskilt Beata då, så har vi inte haft tid att få några färdigheter. Detta resulterade i brand när Steven skulle laga mat. Tyvärr hade Beata visst glömt att köpa både brandlarm och telefon varpå Steven hastigt rycktes bort från oss. Den Gudarna älskar dör ung. Liemannen kom för att hämta Steven som blev till en urna som man kan sälja i köpläget för 150 kr. Men som plåster på såren har Beata lovat att fixa en riktigt fin gravplats åt Steven.

Herman och Linus


Steven brinner upp

I love leggings! Det kan väl inte ha undgått någon eftersom jag i princip bor i leggings. Jag har till och med gått över till att använda det som vanliga byxor. Men det är så mycket mer än kärlek och passion som jag känner till mina leggings, det har nästan blivit som en besatthet. Jag går ständigt runt och oroar mig för vad som ska hända när leggings inte är modernt längre och affärerna slutar sälja dem. Vad ska jag göra då? Det kanske är bäst att jag köper på mig ett stort lager nu medan det finns, så kan jag ha leggings i all evighet. Eller så får jag lära mig att sy egna.

Men det finns en sak med min leggingsobsession som jag har hållt lite hemlig. Det är nämligen så att jag på allvar tycker det är riktigt snyggt när killar har leggings. Dessutom blir jag alldeles varm i kroppen när en kille sätter på sig ett par leggings för första gången och upptäcker hur skönt det är. Dessutom har jag haft turen att träffa ganska många leggingskillar i mina dar. 

Vi kan börja med David. Det var faktiskt jag som gav ett par leggings till honom en gång men jag tänkte att han aldrig kommer att använda dem men ack så fel jag hade. Jag har till och med fått ett sms av honom där det står att han tackar mig för dem från djupet av sitt hjärta.

Sedan har vi Matte, det bästa med honom är att han är den ultimata leggingskillen. Han hade det rätt mycket på arvikafestivalen och det var så jäkla snyggt. Tänk om man hade kunnat bära upp ett par leggings som honom.

Sen minns jag att jag såg en kille på siesta som hade leggings och jag sa att det var snyggt och han blev glad. Som så många gånger innan var det inte meningen att han skulle höra vad jag sa men nu gjorde det ju inget.

Sist men inte minst har vi Linus. Han fick prova mina spandexleggings här i Brighton och blev såld. Dagen efter gick vi till H&M där han köpte sig ett eget par som var rosa.

Har ni någonsin sett något så stiligt?

Jag har fått ett jobb men ett sådant behöver inte Beata.

"Nu ska jag starta en Myspace och bli känd"

Försörjer du mig då, Beata? Eller kommer du ens att komma ihåg mig? Tänk om all berömmelse stiger dig åt huvudet och jag kommer för alltid att prata om dig som en av mina närmaste men du kommer inte att känna igen mig på stan? Jag undrar inte om utan hur rik hon kommer att bli. Så kommer hon bli ett borgarsvin som spottar på fattiga som hon passerar i sin nya päls. Second hand är för fattiga/tjocka! Tala ut om sin fejkdåliga barndom och flasha asset på Twitter. Bli kompis med GaGa, Rihanna och gänget. Hänga på Stureplan, när hon är i Sverige vill säga. Starta catfight med Heidi Pratt, eftersom de numera är i samma branch. Men mig har hon sedan länge glömt.

Men det kommer inte att bli så, hon klarar sig aldrig utan mig. Hon är riktigt nervös där borta i den andra sängen. "Tänk om jag gör fel, vad händer då?" "Vad ska jag skriva på zipcode?" Hon tar sig på hjärtat! Det är en riktig utmaning. Hur går det?, frågar jag. Först får jag inget svar men sedan: "Jag fattar ingenting!" Nej jag tänkte väl det, hon behöver sin burk. Beata kan inte ens starta sin egen Myspace, ni vet den som kommer göra henne så där riktigt känd.

Nu jävlar börjar allvaret. Eftersom Mrs Robinson här under lyckades få Herman och co utslängda kommer nu vår hämd. Hon kan inte göra något mer för att förstöra för oss nu. Hon kan nämligen inte få oss utslängda, det enda hon kan göra är att förpesta tillvaron lite fast det kan vi ta. Men nu sätter vi hårt mot hårt. Nu ska det skallra i Mrs Robinsons kristallkrona en gång för alla. Hon kommer inte få vila fören i graven.

hämnden är ljuv

hjälper inte den som inte vet vilket som är vilket

Sitt inte framför min blogg ikväll va, utan ut och festa med er!






Det gör ju vi!

Den allra första kvällen här tog Beata fram något ur sin väska. Hon varnade mig till och med innan och sa att jag nog kommer att bli avundsjuk. Mycket riktigt. Hon tog fram ett datorspel, och inte vilket datorspel som helst utan Theme Park från sent 1900/tidigt 2000-tal. Hon började spela och jag fick titta på. Efter några dagar kände jag att jag också ville ta hand om något och eftersom barn inte är aktuellt så bad jag Gustaf posta Sims 2. Jag gick här och väntade, nästan som man gör på ett barn. En vecka gick, och sedan en till, men så plötsligt en dag damp det ner något tungt från vårt brevinkast. Det hade kommit!

En hel kväll fick jag spela och jag hann bygga upp min famlij riktigt bra. Men vad hände sen? Beata Magnusson i sängen bredvid frågade nästa dag om hon fick installera spelet på sin dator. Självklart fick hon det. Sedan drog det igång. Hon hade sedan länge klarat ut sitt eget spel så jag anade en viss frustration och jag såg hur det kliade i hennes spelnarkomanfingrar. Än en gång fick jag ligga bredvid och titta på.

Hon kläckte även den genialiska idéen att göra en Simfamilj bestående av alla oss i det s k Brightongänget. Alltså byggde hon upp sig själv, mig, Linus, Herman och Steven. Hon fuskade fram en vänskap mellan alla varpå hon själv gjorde sig bästis med samtliga. Tillslut hade hon även flirtat en del med Linus vilket resulterade i woohoo, myspys eller på ren svenska: ligga. Sedan snärjde hon även mig och jag föll pladask. Tills jag kom på henne i sänghalmen med Linus som jag då blev ovän med, under tiden hade jag även hunnit bli ovän med Steven. Själv fick jag ligga med Herman (min halvbror!) eftersom jag inte gillade någon annan. Beata hade under den tiden även lyckats vinna Stevens hjärta men de har inte legat. Ännu.

Är det så konstigt att jag är avundsjuk eller?

Detta är ingen modeblogg men jag tänkte ändå ge ett litet fashiontips.

Rött passar inte ihop med lila och/eller rosa.
Och man måste vara ordentligt speciell för att passa i senapsgult.
Man ska också tänka efter lite innan man gör något drasiskt med exempelvis.. sitt hår?

Kolla själva:

Jag säger inte att jag har rätt. Fast jag vet att jag har det

Fenomenet där två personer i ett förhållande inte tycks kunna umgås med några andra har inte direkt något namn. Men man kan väl kalla det för toffel. Så varför i helvete vill man bli en jävla mes som inte kan vara utan sin partner i mer än en dag? Hur kan det vara kul? Hur svårt kan det vara att ha ett förhållande och några vänner på samma gång? Jag känner många som har lyckats, och en del som inte har.

Kanske om jag någon gång skulle bli kär att jag skulle fatta själva biten med att vara kär men jag kommer aldrig, aldrig att bli en sån som ger upp sina vänner för ett förhållande. Vad är det för jäkla sätt? Då kan man ju inte förvänta sig att ha några vänner kvar sedan, när förhållandet tar slut på grund av att man ledsnar på varann för att man aldrig umgås med andra.

 Och sen när det tar slut så blir det så där kul igen på något sätt, när jag och likasinnade kan stå där och skratta, för att vi har vett nog att fatta att utan sina vänner så är man ingenting. Kan inte alla tofflar starta en klubb? Eller nej just det, det är ingen idé för de umgås ju ändå inte med några andra. Men en grupp på Facebook borde de i alla fall ha tid med? Eller vänta, en toffel vet ju sällan själv att den är en toffel så det funkar ju inte heller.

Det borde kanske finnas en domstol som har rätten att döma tofflar till lämpliga straff. Det är inte på grund av att tofflarna behöver bestraffas utan så att vi andra ska kunna särskilja de från resten av befolkningen. Där skulle jag vara domare, det måste såklart finnas motiv och jag skulle tagit hänsyn till båda sidorna eftersom det alltid finns två sådana på ett mynt. Men sen skulle jag dunka min domarklubba i bordet och säga "domen går inte att överklaga"

En toffelstjärna fastsydd på kläderna kunde också vara lämpligt tycker jag.

Nervus ulnaris heter den där lilla jäkeln du alltid hatat. Jajamensan, det är namnet på den nerven man får så förbannat ont i när man slår i armbågen i en kant. Jag har gjort det två gånger idag.

Jag vill gärna börja den här dagen med att hylla alla som är fest. I det lilla ordet fest ryms så väldigt många betydelser som man vet om man är fest. Till de som inte är det, se och lär från bilderna nedan.

Det finns också händeler som är fest, icke att förväxlas med festliga händelser.


Exempel på en festlig händelse:

Min kompis pappa hade för några år sedan köpt en båt som han var himla nöjd med. Det var en träbåt med utombordsmotor. Den åkte han ut till en ö i Karlshamns skärgård. Det var också där båten pajade. Han blev förbannad och sålde båten på plats. EFtersom han befann sig på en ö behöve han ta sig hem så han fick vänta på Arholma 2 innan han kunde åka in till Matvik där bilen med det lånade släpet stod.  Denna händelsen är väldigt festlig men knappast fest.


Exempel på en händelse som är fest:

När Beata skulle ta studenten, dagen innan jag själv skulle göra det, så fick jag en äran att köra hem henne och några vänner från hennes utspark. Eftersom hon gick i skolan i Karlskrona var det också där utsparken ägde rum. Efter utsparken började vi den 6 mil långa färden hem till Karlshamn. När vi hade kommit till Karlskronas utfartsled ville Beata sträcka upp huvudet ur takluckan. Eftersom det var fint väder och hon just tagit studenten såg jag inga hinder för att hon skulle få göra det. Det enda som vi andra i bilen (jag, David, Mikael och Lollo) sa var att hon skulle hålla i sin studentmössa ordentligt. Det gjorde hon inte. Det resulterade i att den flög av och landade vid kanten av den förhållandevis stora utfartsleden från Karlskrona. Skit i den, sa Beata, kör vidare! Det gjorde vi inte utan jag körde av på en avfart, vände och körde tillbaka. Därefter gjorde jag en u-sväng på E22:an och ställde mig intill vägkanten med varningsblinkers på och den något champagnestinna Beata sprang och hämtade sin mössa. Den händelsen är fest!

No offence, dammsugaren of Brighton, men du suger.
INTE!

Alla som känner mig bra har säkert någon gång hört mig uttrycka min sorg och frustration över att det inte verkar göras sparkdräkter i vuxenstorlek. Nu menar jag inte byxdressar utan sådana sparkdräkter som bäbisar har, som går enda från halsen ner till fötterna. Jag var ju lite osäker på Brighton som stad innan jag kom hit, var det verkligen rätt? Skulle det vara roligt här? Skulle jag trivas? Den första dagen fick jag mina frågor besvarare. När jag och Beata gick in i en affär hängde den där och tittade på mig i all sin turkosblåa flärd. En livs levande sparkdräkt i fleece, med mönster av små apor och halkskydd under fötterna.
 Jag slog till. 


£ 8 fick jag betala och nu är dem slut. Sparkis, jag tackar Gud fader i himlen för att du är min.

Här ser vi Herman i sparkdräkten, fall/winter09

Mrs Selma ”Hitler” Robinson bor i lägenheten rakt under oss här i Brighton. Inte mindre än 3 gånger har vi behövt träffa henne. Första gången var när hon kl 8 på morgonen kom upp för att berätta att vi varit för högljudda kvällen innan. Vi tog till oss kritiken och tänkte att vi ska vara lite tystare sent på kvällarna i fortsättningen.

Andra gången jag behövde träffa henne var att efter en rekommendation gå ner med en bukett blommor till henne och be om ursäkt. Då sa vår tids största skam för kvinnosläktet att hon tyckte att jag och Beata hade fått en fin relation till henne och att hon önskade oss all lycka. Nästa dag hade hon fått Herman, Linus och Steven värkta från vår lägenhet. Senare fick vi även veta att Mrs Robinson föredrar att man dammsuger innan kl 17:00, att man inte har besök över huvud taget, att man går försiktigt på golven men att man givetvis först ska köpa mattor och lägga ut över dem.

Den tredje gången jag behövde se hennes förfärliga sminkning var när hon kom upp strax efter 22 på kvällen och berättade att det dunsade så väldigt. Eftersom vi hade suttit på golvet och spelat kort tänkte vi att nu lilla Mrs Robinson får du nog ta och skärpa dig. Dessutom hade hon på sig den absolut fulaste morgonrock jag någonsin sett i hela mitt liv. Jag visste inte att man fick lov att tillverka så fula morgonrockar. Inte undra på att hon inte har någon man.  

Den tredje gången jag behövde befatta mig med den falska käringen var när hon i morse kom upp och väckte mig och Beata med att argt ringa på klockan tills vi gav upp och gick och öppnade. Då uttryckte hon noga sitt missnöje med att vi fortfarande låg i sängen och att vi borde vara ute och söka jobb. Hade hon minsann varit i vår ålder hade hon fått jobb på en dag. Hon gjorde det klart för oss att hon hade varit vänlig nog att gå runt till olika restauranter och fråga om de tar emot utlänningar eftersom hon är väldigt angelägen att vi ska få jobb. Jaså? sa jag. Ni måste komma in i rutinerna, förstår ni, svarade den vidrigaste kvinnan i norra Europa.

Jag och Beata har tillbringat det senaste dygnet att sörja förlusten av våra män som nu flyttat ifrån oss. Mrs Robinson å andra sidan sa ”I hope they never come back”. Vi är judarna, Mrs Robinson.

Men även om det kan se lite mörkt ut finns det positiva saker även med denna historia. Det är nämligen så att Mrs Robinson är 81 år gammal och har hjärtproblem, snart är hennes dagar räknade.

No offence, Mrs Robinson.

Nu jävlar ska det bloggas. Brighton är riktigt nice! Alla som säger att det alltid regnar i England ljuger. Hittills har det mest varit sol och varmt. Jag börjar tänka att alla vinterjackor jag har med mig var onödig vikt i packningen men det kan visserligen komma en köldknäpp har jag hört. Vi bor ungefär 500 m från havet men tyvärr är det inte så varmt att man vill bada i vattnet även fast vi har sett en surfare eller två.

Den ena var i och för sig gammal så han var väl en lutrad man kan jag tänka mig.

Här är några bedrifter jag lyckats med under mina första (snart) tre veckor här:

·         Jag motstod att köpa ett par sjukt snygga skor första dagen

·         Jag har lärt mig att blanda kort på det där häftiga sättet som alla alltid har kunnat förutom jag.

·         Jag har fyndat en jacka för 95 spänn som var sjukt snygg dessutom.

·         Jag har klarat spindelharpan med 4 färger.

·         Jag har blivit nerslagen

·         Jag har snott några glas från olika barer och restauranter

·         Jag har lagat några olika maträtter

·         Jag har fått två nya vänner

 

Här är några av mina bakslag:

·         Jag har köpt en godisbit i papper, men det var ingen godis där i

·         Jag har haft magsjuka för första gången på 6 år

·         Jag bor vången över Mrs Robinson



Men som ni ser har jag haft fler framgångar än bakslag och det kommer nog fortsätta i samma anda.

Här är en bild på godisbiten som inte var en godisbit

På allmän begäran har jag nu skaffat en blogg. Det var en av de få saker som jag hade lovat mig själv att inte göra, men nu är det gjort.



 

Här är jag i min glans dagar tillsammans med David